Vår historia.

Någon kanske undrar vem idioten som startade denna bloggen är:

Angelica heter den som sitter bakom skärmen och bestämmer vad som ska skrivas.
Jag är en 24-årig 2 barnsmamma som bor i hålan Ängelholm.
Född och uppvuxen i Hyllinge för att sedan styra mot Ängelholm i tonåren, har även hunnit med att bo i Orsbyn, en liten skit by mitt i Dalslands vackra skogar.
Efter denna 10 månaders tripp (Dalsland) så flyttade jag hem igen, levde livet i Änglastaden, jobba och fick min första lägenhet och även min andra och tredje.

1 mars 2008 på sjukhuset i Helsingborg fick jag veta att jag var gravid, misstankarna hade funnits där ett tag, men inga tester visade positivt. Ja jag vill ju inte påstå att jag hoppade av lycka pga omständigheterna jag befann mig i just då. Efter en veckas vistelse på sjukhuset kom jag äntligen hem, köpte en sticka som jag kissa på och den visade stort och tydligt, GRAVID!
Tankarna far runt i skallen, hur ska vi klara detta, jag är ju så UNG?!?, vi har för liten lägenhet osv!
Pyret var ju självklart mer välkommet än något annat och beräknat datum blev 9 November 2008.
Denna busiga lilla bebbe, ville ut till och från hela tiden från vecka 22, men jag och med stor hjälp av briccanyl stannade denna lilla pyret kvar i magen till den 14 Oktober, då ca: 4 veckor förtidigt.

Denna busiga lilla bebis är idag 3 år och heter Novella, mammas lilla hjälpreda som älskar att få hjälpa till oavsett vad det gäller bara hon får göra som mamma, hon älskar att leka med sina dockor, göra egna armband/halsband, mysa och titta på film är ochså bland favoriterna.

Veckorna gick och de började luta åt Novella´s dop. Då en dag min kära granne säger till mig när vi står och röker.
-Men Angelica, du har ju mått väldigt dåligt på sista tiden, dags att göra ett grav-test kanske?
Jag skrattar bara åt henne skakar på huvudet och menar på att nej nu är de minsann din tur att vara gravid och njuta, jag kommer ha fullt upp med att jaga en liten ;)
Min ror när jag sedan var och handla fanns dock kvar, på kvällen var det fest som gällde och Novella skulle lämnas bort.
Detta var den 16 Januari 2009 3 månader efter Novellas födelse.
Jag gjorde ett grav-test för säkerhets skull efter som vi skulle på fest, det SKREK GRAVID om testet.
Tårarna kom sprutandes av lycka? Ja det tror jag nog!
Jag gick ut från toaletten tittade på min dotter och sa, Novella du får tydligen bli stor snabbt för du ska bli storasyster!

Denna lilla parvel var besäknad den 2 September -2009
Men liksom Novella ville denna lilla parvel ut mycket tidigare, graviditeten från vecka 25 kantades av inläggningar på BB, förlossningen för att få briccanyl sprutor osv..
Men Söndagen den 5 Juli 2009 vaknade jag av konstiga smärtor i magen, allt hade varit bra ca: 2 veckor, oron kom direkt liksom slemproppen?!?! PANIK, visste inte vad jag skulle göra elller ta vägen, ca: 15 min efter slemproppen kom allt vatten.
Det var bara att klä sig och åka in direkt. Min älskade mamma tog hand om Novella.
Jag visste att det var alldelse förtidigt och att det skulle innebära en Neonatal vistelse om parvlen kom, så oron var dubbel, dels för parvlen hur han skulle klara sig osv och dels för lilla Novella.
Men han gav sig inte, på kvällen den 5 Juli 2009 kom han ut i världens fast lillebror Noel.

Exakt 8 månader 3 veckor och 1 dag är det mellan syskonen Novella och Noel <3
(Tidningarna fick såklart nys om detta och alla artiklar läggs upp i ett annat inlägg!)

Åren har gått sedan både Novella och Noel föddes och de har kantats av sjukhusbesök, läkare, oro, misstag i vårde osv! (skrivs i ett annat inlägg!)

Men självklart har det varit år av LYCKA att få vara mamma till dessa underbara skapelser MINA barn!

Har dessa barn ingen pappa undrar kanske någon nu!
Jo de har dem, men vi lever inte tillsammans längre.
I Februari i år började Novella och Noel bo varannan vecka hos mig och sin pappa, det var väldigt jobbigt i början och saknaden finns där fortfarande på veckorna när de är hos sin pappa.
Men det blir mycket enklare för varje vecka som går!
Samtidigt som saknaden efter barnen är SJUKT stor är jag överlycklig att barnen har en pappa som VILL och KAN ta hand om dem varannan vecka!


Jag har min ÄLSKADE pojkvän, mamma, pappa syskon, familj osv men anser att jag inte ska skriva om dem, just nu, de kommer dyka upp lite här och var i bloggen ändå.
Då jag bloggar till Noel´s födel så kommer min mamma skrivas som mormor ibland, likaså pappa kan bli morfar, systrar och bror kan bli moster och morbror!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0